BloggCitApp

Källhänvisningsguider

Oxford-systemet: fotnoter och källförteckning steg för steg

Oxford-systemet: fotnoter för bok, artikel och webbsida, fullständig och förkortad not, när du använder ibid. och hur källförteckningen skiljer sig.

Ihsan Hossain11 juli 2026Uppdaterad 6 oktober 2026 8 min läsning

Oxford, även kallat notsystemet eller fotnotssystemet, hänvisar till källor med en upphöjd siffra i texten och en fotnot längst ner på sidan där hela referensen står. Systemet används ofta inom humaniora, till exempel historia. Det ser krångligare ut än Harvard, men bygger på tre enkla regler: fullständig not första gången, förkortad not därefter, och en alfabetisk källförteckning längst bak.

Oxford finns i flera varianter. Södertörn skriver till exempel utgivningsuppgifterna inom parentes i noten, medan Konstfack skriver dem utan parentes, och lärosäten skiljer sig också i hur webbkällor skrivs. Exemplen nedan följer en av varianterna, och författare, titlar och webbadresser i dem är påhittade för att visa formen. Följ alltid din institutions guide.

Så fungerar Oxfordsystemet

Efter meningen (oftast efter punkten) sätter du en upphöjd siffra: …vilket förändrade svensk utrikespolitik i grunden.¹ Siffran pekar på fotnoten med samma nummer. Noterna numreras löpande genom hela texten.

Fullständig fotnot: första gången källan används

Första gången en källa dyker upp får den en fullständig not, med författarens förnamn först (till skillnad från källförteckningen) och sidhänvisning till det exakta stället:

Bok: fullständig not

¹ Lena Berg, Stormaktstidens diplomati, Stockholm: Norstedts, 2021, s. 87.

Tidskriftsartikel: fullständig not

² Maria Lind, ’Neutralitetens pris’, Historisk tidskrift, 142(3), 2022, s. 310.

Webbsidor skrivs med författare eller organisation, sidtitel, år, webbadress och hämtningsdatum. Hur titel, webbadress och datum markeras varierar mellan lärosäten: Södertörn skriver Titel, år, webbadress [hämtad åååå-mm-dd], Konstfack skriver webbadress och datum utan hakparentes. Exemplet nedan följer den form CitApp använder, med sidtiteln inom enkla citattecken och webbadressen inom vinkelparenteser. Webbinnehåll ändras, så datumet anger vilken version du läste:

Webbsida: fullständig not

³ Skolverket, ’Källkritik i undervisningen’, 2024, <https://www.skolverket.se/kallkritik>, hämtad 11 juli 2026.

Förkortad not och ibid.

Andra gången (och alla gånger därefter) räcker en förkortad not: efternamn, kortform av titeln och sida. Hänvisar noten till samma källa som noten precis före använder du ibid. ("på samma ställe"):

Förkortad not + ibid.

⁴ Berg, Stormaktstidens diplomati, s. 102. ⁵ Ibid., s. 110. ⁶ Lind, ’Neutralitetens pris’, s. 312.
  • Ibid. fungerar bara direkt efter en not med samma källa. Kommer en annan källa emellan måste du använda den förkortade formen.
  • Samma sida som föregående not? Då räcker Ibid. utan sidnummer.

Källförteckningen i Oxfordsystemet

De flesta guider kombinerar fotnoterna med en källförteckning, och det gör den här guiden också. Längst bak listar du varje verk en gång, alfabetiskt efter efternamn (nu med efternamnet först) och utan sidhänvisning till ett exakt ställe. En artikel anges med hela sitt sidintervall:

Källförteckning

Berg, Lena, Stormaktstidens diplomati, Stockholm: Norstedts, 2021. Lind, Maria, ’Neutralitetens pris’, Historisk tidskrift, 142(3), 2022, s. 301–320. Skolverket, ’Källkritik i undervisningen’, 2024, <https://www.skolverket.se/kallkritik>, hämtad 11 juli 2026.

Oxford eller Harvard: snabb jämförelse

  • Oxford: siffra i texten, referensen i fotnot. Bra när du vill kommentera källor utan att bryta texten. Vanligt i historia och andra humanistiska ämnen.
  • Harvard: (Berg, 2023) direkt i texten. Kompaktare, och används av många ämnen.
  • Innehållet är detsamma; det är placeringen och ordningen på uppgifterna som skiljer. Byt aldrig system mitt i en uppsats.

CitApps Oxford-referensgenerator skriver webbkällor i formen ovan, med enkla citattecken, vinkelparenteser och hämtningsdatum. Kontrollera att din institution använder samma variant.

IH

Skriven av Ihsan Hossain

Grundare av CitApp, ett verktyg som gör källhänvisningar enkla för studenter. Guiderna på bloggen kontrolleras mot stilguidernas egna regler och universitetsbibliotekens guider. Senaste genomgång: oktober 2026.

Vanliga frågor

Vad betyder ibid. i en fotnot?

Ibid. är latin (ibidem) och betyder "på samma ställe". Det används när en fotnot hänvisar till exakt samma källa som noten närmast före: "Ibid., s. 210." Om en annan källa kommit emellan kan du inte använda ibid. Då skriver du den förkortade formen med författarens efternamn i stället.

Vad är skillnaden mellan fotnot och källförteckning i Oxford?

Fotnoten hänvisar till det exakta stället (med sidnummer) och skrivs med författarens förnamn först. Källförteckningen längst bak listar varje verk en gång, alfabetiskt, med efternamnet först och utan sidhänvisning till ett exakt ställe (en artikel anges med hela sitt sidintervall). De flesta guider kombinerar noter och källförteckning. Konstfack skriver att man kan välja bort listan om man i stället skriver full referens i första noten, så följ din institutions krav.

Hur refererar jag till en webbsida i en fotnot?

Det varierar mellan lärosäten, så följ din institutions guide. Södertörn skriver Författare/organisation, Titel, år, webbadress [hämtad datum]: Skolverket, Källkritik i undervisningen, 2024, https://www.skolverket.se/kallkritik [hämtad 2026-07-11]. Konstfack skriver webbadress och ett utskrivet datum efter titeln, utan hakparentes. CitApp använder en variant med sidtiteln inom enkla citattecken och webbadressen inom vinkelparenteser: Skolverket, ’Källkritik i undervisningen’, 2024, <https://www.skolverket.se/kallkritik>, hämtad 11 juli 2026.

När används Oxford i stället för Harvard?

Oxford (notsystemet) används ofta inom historia och andra humanistiska ämnen, där man ofta kommenterar källorna i noterna. Harvard (författare–årtal) används av många ämnen. Din institution eller handledare avgör, så fråga alltid innan du börjar.