Källhänvisningsguider

Vancouver-systemet: referenser med siffror steg för steg

Vancouver för dig som ska använda det: numrering i texten, varför källförteckningen inte är alfabetisk, när et al. används och exempel per källtyp.

Vancouver är ett numeriskt referenssystem som är vanligt inom medicinska områden. På Karolinska Institutet är Vancouver och APA de vanligaste stilarna: Vancouver är vanlig inom medicin, medan APA är vanlig inom psykologi och vårdvetenskap. Flera vårdutbildningar, till exempel sjuksköterskeprogrammet i Lund, använder APA, så fråga alltid din handledare vilken stil som gäller. Systemet har utarbetats av ICMJE (internationella medicintidskriftsredaktörer) och bygger på NLM:s (U.S. National Library of Medicine) format.

Kommer du från Harvard eller APA är omställningen mest en vanesak, men en detalj ställer till det för nästan alla första gången, och det är att källförteckningen inte är alfabetisk.

Numreringen i löpande text

Varje källa får ett nummer första gången den nämns, och behåller det numret genom hela arbetet. Första källan blir 1, nästa nya källa blir 2, och så vidare.

Båda formerna förekommer. Välj en och håll den genom hela arbetet. Blandar du parenteser och upphöjda siffror ser det slarvigt ut.

Flera källor samtidigt

Placering

Siffran ska stå så nära uppgiften den gäller som möjligt. Med parenteser står den före punkten när hänvisningen gäller hela meningen; gäller den ett enskilt begrepp står den direkt efter det. Med upphöjda siffror står den efter punkten i slutet av meningen.

Namngiven författare i texten

Källförteckningen

Rubriceras "Referenser". Posterna står i citatordning, alltså i den ordning de först nämndes i texten, och numreras löpande. Sortera aldrig om listan alfabetiskt; då stämmer inte längre siffrorna i brödtexten.

Vancouver är sparsam med skiljetecken: inga punkter i initialerna, ingen kursivering, förkortade tidskriftsnamn.

Obs: personer, titlar, tidskriftsvolymer och webbadresser i exemplen nedan är påhittade, utom artikeln med DOI som är en verklig artikel.

Tidskriftsartikel

Efternamn följt av initialer utan punkter (Andersson K, inte Andersson, K.). Tidskriftens namn förkortas enligt NLM:s lista. Sidintervallet kortas: 145-62, inte 145-162.

Artikel med DOI

Fler än sex författare

Karolinska Institutets guide tar med de sex första författarna, sedan et al. NLM:s Citing Medicine anger själv alla författare och tillåter en begränsning, och vissa lärosäten tillämpar tre. Kontrollera din kursanvisning, för det är den här regeln som varierar mest.

Bok

Kapitel i bok

Webbsida

Webbkällor markeras med [Internet] och kräver både citeringsdatum och länk, eftersom innehållet kan ändras.

Avhandling

Fyra vanliga fel

• Alfabetisk källförteckning. Det vanligaste felet hos den som är van vid Harvard. Ordningen ska följa texten.
• Nytt nummer vid varje hänvisning. Samma källa har samma nummer varje gång, även på sidan 30.
• Punkter i initialerna. Det heter Andersson K, inte Andersson, K.
• Manuell omnumrering. Lägger du till en källa mitt i texten förskjuts alla efterföljande nummer. Gör aldrig det för hand i ett långt arbete.

Det sista felet är det som kostar mest tid

Numreringen är Vancouvers akilleshäl: en ny källa på sidan 3 i ett arbete med 60 referenser gör att allt efter den ska skrivas om. Det är rent mekaniskt arbete och exakt vad ett verktyg ska göra. CitApps Vancouver-generator håller ordningen åt dig, och Google Docs-tillägget numrerar om hänvisningarna i texten när du lägger in en källa, och när du klickar på Uppdatera referenslistan bygger det om listan med bara de källor du faktiskt hänvisat till.

Se även guiderna om APA på svenska och hur du refererar till en tidskriftsartikel.